Mina duktiga hundar

I dag var jag så tidigt ute på träningen att jag han träna lite lydnad innan räddningen. Bosse följde med i dag eftersom "pappi" inte kom hem förrän sent.
Jag tränade lite med Bosse och han är så duktig! Lite borta, men han gör verkligen så gott han kan. Sen fick Bosse vara med på taktiksnacket innan vi började träna räddning, det tyckte han var trevligt.
Strax har verkligen börjat förstå apportering nu. Jag kör bara en eller två övningar om det går bra, till slut kommer han bara att komma i håg alla dom gånger han gör det bra hoppas jag. I dag apporterade han två gånger, och han gör det jättebra. Han har inte lärt sig att gå runt på plats än, men det tar vi lite senare.
Räddningsträningen gick också jättebra, så nu är vi väldigt trött och nöjd med dagen.

God natt!

JAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!

Bosse kom med på kursen!! Världen får snart den mest ultimata terapihunden ever! Vi börjar utan hund den 2 november, men sen är det kurs med hund, varje måndag fram till och med den 21 december.
Tänk om Bosse och jag blir godkända, och får ett eget sjukhem med massa trevliga gamla tanter och farbröder som vi kan besöka en stund varje vecka!!! Det kommer vi att tycka väldigt mycket om båda två!
Fortsätt följa med på bloggen, för nu påbörjar vi ett nytt äventyr!!

Dagens träningspass

Ett riktigt surt höstväder + något reducerad hundförare = inomhusträning.

Här ser ni Strax träna på sitt och ligg. Han har ett ganska högt tempo!

Och så Bosse. I sitt eget tempo.

Vi har ju köpt en ny fin apportbock, så det fick bli lite apportträning också!

Det var dagens träningsvideor.

Jag har kanske ett nytt projekt på gång också! Jag har sökt till en kurs för terapihundar!! Om jag har tur så kommer jag och Bosse med på kursen, och då kan Bosse besöka sjukhem och sprida lite glädje till dem som er sjuka eller gamla. Jag kan inte tänka mig någon mer passande hund än Bosse - han är ju född till terapihund.

Kanske Strax också kan bli det en vacker dag, just nu tror jag inte han ska vara i närheten av någon som är sjuk och skör - han är som en lycklig ångvält och det kan ju få bedrövliga konsekvenser. Mer om organisationen NODAT kan du läsa om här.
Håll tummarna för att jag och Bosse får gå kursen!

Oh du härliga morgonstund!

Alla borde ha en vit, fluffig väckarklocka på runt 30 kilo. En väckarklocka som strålar av lycka och glatt vältrar sig runt i sängen vid 6 tiden varje morgon - tänk om alla hade en sån! Då skulle intet förbli ogjort för man hinner göra väääldigt mycket om man kliver upp innan soluppgången också på helgerna.

I dag har vi alltså fångat dagen och varit på en fin skogspromenad. Jag hade tänkt kliva upp jättetidigt oavsett "väckarklockan" för jag tänkte ta några fina bilder i morgonsolen. Det blir så otroligt fina färger på hösten, och med ljuset från morgonsol blir det ju helt magiskt. Nu var det tyvärr molnigt och solen lyste med sin frånvaro kan man säga. Vi fick några ganska fina bilder iallafall, och dom ser ni här:

Här försöker jag ta en "stå-fint-som-på-utställning" bild men som Strax uppfödare sa - man måste vara minst 3 personer om en sån bild ska bli bra. En som håller i och ställer upp hunden, en som står och är skojsig framför hunden, och en som står med kameran. Nu var jag ensam och försökte så gott det gick, knöt fast Strax i ett träd, slänge en leksak framför han och tog bilden när han stod still en sekund. Det blev ju inte riktigt bra.

Bosse demonstrerar hur man ska stå på en bild :-D Till Bosse behöver man bara säga "STÅ" och han står som en stenstod. Väldigt duktig!

Här ser ni ett exempel på mitt stora dilemma! Jag har försökte klura ut vilka inställningar som jag har ställt in fel på kameran, men kommer inte på det....kameran tycks inte kunna fixera vitt när det är i rörelse?! Här har jag höghastighets-inställning som jag kallar det, eller sport-inställning som jag tror det heter - det ska alltså kunna ta bilder av något som rör sig fort. Som ni ser klarar kameran att fixera Bosse, men inte Strax, konstigt va? Samma sak händer om jag bara tar en bild på Strax, så det är inte det att det är för många rörliga motiv...någon som kan förstå vad detta beror på?

Strax sträcker ut

Och så dagens sötaste bild, tycker jag.

Innan jag tog ut hundarna ur bilen, så la jag ett spår för Strax. Det fick ligga i ca. 1 tim och efter promenaden så satt jag Bosse i bilen, och tog med mig Strax till spåret. Det var nog inte mer än 15o meter långt, och jag hade bara två föremål. Först en gammal strupa med Frolic i, som Strax hittade och på kommandoet "apport" tog upp och kom bort till mig. Framme hos mig så "öppnade" vi strumpan och Strax fick sitt godis.

Man måste vara försiktig så att man inte går för nära hunden när den spårar, för då kan man förstöra spåret om hunden skulle tappa det och slå en lov tillbaka för att hitta det igen. Och så vill man ju inte störa hunden genom att trampa den i hälarna. Därför är det viktigt att Strax apporterar föremålet och alltså kommer tillbaka till mig som står ca. 10 meter bort. Då kan han fortsätta spåret senare utan att jag har trampat runt och förstört.

Strax fortsatte att spåra när Frolicarna var uppätna, men gick tyvärr förbi dagens andra föremål, nämligen en liten genomskinlig klädnypa i plast. Jag har haft lite stora föremål fram till nu, men måste börja träna med mindre så att han inte vänjer sig vid att faktiskt kunna se sakerna när han närmar sig - då börjar han slarva och det vill vi ju inte.

Efter spåret så tog jag tillfället i akt att träna lite lydnad på parkeringsplatsen där vi stod. Där pågick nämligen en valpkurs med massa glada okända små valpar och det är ju en ganska störande omgivning för Strax. Vi gick en liten bit bort och tränade med våran splitter nya apportbock. Strax tyckte det var lite konstigt att apportera en så stor träsak, men han löste det jättebra. Sitt och stanna kvar gick också alldeles utmärkt, så vi avslutade med det.

En fin dag så långt med andra ord.

Cheerio!

Nya äventyr!

Strax har hittat nya kompisar :-)

Nä...ni ser väl kanske att det inte är på riktigt. Jag har varit på bildbehandlingskurs, och det här är mitt första alster så det är långt ifrån perfekt. Det är väldigt kul att jobba med Adobe Photoshop så fler låtsasbilder lär det bli!

Mörkret gör sitt intåg

Igår så skulle jag försöka ta några bilder ute innan det blev mörkt, men jag var alldeles för långsam. Det är svårt att ta bilder när det skymmer, det blir så lätt suddigt, eller så är blixten för skarp eller för svag.... Som bilden ovanför tex, den skulle nog ha blivit fin om det var dagsljus, nu blev den lite suddig.

Vargen

Mumlan kör en tandkontroll på Strax. Kanske vi ska kalla hon "flour-tanten" :-D

Idag har vi varit på räddningsträning, och Strax var jätteduktig! Han tog för första gången apporten från figuranterna och kom springade till mig - och detta på ett mörkt industriområde! Meddelande kallas det här i Norge (melding) och det betyder att Strax meddelar mig att han hittat figuranterna. Vi har tränat på det en del, men nu är det säkert två veckor sedan, och han har aldrig varit så "oförbered" förut. Nu fick han inte se att figuranterna gick iväg, och han visste inte att dom hade med sig apporterna. Men han hittade dem, och blev jätteglad - och jag blev gladast!

Nu faller mina ögonlock snart ihop - så god natt på er.

Bildbevis och tatuering

Jahapp då var det dax för en uppdatering från Dovreflocken. Alla individer mår i stort sett strålande, Bosse har problem med en sprucken trampdyna men är annars i fin form.

Tänkte kanske ni ville ha bildbevis på Strax eminenta kompetans, så här ser ni diplomet...fin handstil instrukören har, eller hur?

Och så några bilder på Mumlet, den uppmärksamma ser att hon har fått en tatuering i örat! Hon har microchip också, men det syns ju inte :-D

Sist vi vägde Mumlan så vägde hon 2.8 kilo och jag tror inte hon blir så mycket större. LillMumlan - hon är världens trevligaste katt!

Tjingeling

Nu tuppar vi runt

Strax är sprickfärdig av stolthet idag! Han har nämligen fått sitt allra första diplom!! Jo det är helt sant - ett helt eget diplom för sitt deltagande på valpkurs! Nu blir det fram med guldrammen säger jag bara! Bosse har så många redan, från spårkurs och sånt, så han var inte så imponerad men gratulerade hjärtligt :-D

Imorgon fyller Strax 6 månader!! Då blir det kalas!

Hej hopp

allt gick så fort...

Varför har dygnet bara 24 timmar?? Det skulle liksom vara bättre om det var 48x7. Tänk vad många saker man skulle få gjort!
Helgen skulle vara ännu längre...

Hur som helst - man får inse sin styrka, och ändra det man kan, och styrka att inse vad man inte kan ändra. Helgen gick åt till 16 timmars teorikurs och 5 timmars bilkörning och angenämt besök från södra Norge och stormiddag för 7 personer på lördagkväll. Vi hade till och med en liten bebis på besök, och han var så fridfull att han knappt märktes, väldigt trevligt litet barn. Kanske för att när jag kom hem från kurs så skulle han sova, och innan han vaknat så hade jag åkt.... Jag hann till och med att sova ett par timmar själv. Stenhård prioritering här i huset med andra ord.

Kursen jag gick var jättebra, organisationskurs - kanske det inte låter så spännande men det är ganska kul att lära sig hur en organisation ska fungera, vara uppbyggd, ha för slags regler, tänka på....nu snackar vi hundklubbar och sånt alltså.

Strax fick följa med på dag 2, men det var inte så spännande då det blev mycket tid i bilen. När vi hade lunch gick jag på promenad med han. Tyvärr blev han attackerad av en schäfertik som kom springande utan förare, Strax blev ganska rädd, men det gick inte hål någonstans. Jag blev fly förbannad. Har man en hund som inte är trygg så har man den inte lös, ska det vara så jä...svårt att fatta?! Jag kollade igenom Strax men upptäckte inga skador så vi lekte lite och det verkade som han glömde bort det ganska fort.

Efter en så "händelseslös" helg (i Strax ögon alltså) så har han byggt upp en energireserv som skulle kunna försörja hela Norge med ström i ett år. Som tur är ska min kära ut och jogga, och tar då med sig det lilla monstret ut. Disaster management tror jag man kallar det på engelska.

Jag och Bosse ska passa på att ha en liten mysstund alldeles för oss själv, eller ja...Mumlan får ju vara med om hon vill. Och så ska jag förbereda mig inför kommande helgs stora äventyr - nämligen Hvit Gjeterhundsklubb första generalförsamling ever! Det är jättemycket att göra, men hur spännande som helst och jag tror verkligen att vi kommer att få en jättefin rasklubb. Det finns ju så många engagerade människor som tycker om vår vita herdehund!

Jag bockar och bugar

inför världens alla fotografer som fotar vilda djur i djungeln, på savannen, på taigan....alla fina bilder vi ser i naturprogram, National Geographic är egentligen konst av yppersta klass. Själv tänkte jag ta några porträttbilder på mina (relativt) tama djur, inomhus dessutom. Nedanför ser ni resultatet....

Tja...det var 2 av 35 bilder...resten ser ungefär så här ut:

Phew...det är inte lätt! Men vi försöker igen, och igen, och igen...en vacker dag tar jag den perfekta bilden. Kanske det får bli av en sovande hund, men jag ska ta den...

Cheerio!

Mumlans kvällsvanor

Våran kära lilla Mumlan har lagt sig till med vissa vanor nu. Hon kräver bland annat mat på ett väldigt bestämt sätt, och så går hon lägger sig vid 23 tiden, med eller utan oss. Hon vill gärna vara ute så länge som möjligt, men hon kommer oftast när vi lockar på henne.

Mumlan har gjort kväll. Här med sällskap

Och så "kvällsnytt" så klart. Varje kväll samma sak. Ljusrampen är varm och skön att ligga på när ljuset har stått på hela dagen, och så är det ju gratis underhållning också!

Mumlan är nu steriliserad och måste vara inne i en hel vecka, det är inte så populärt och hon går runt och är lite småfrustrerad. Men hon är fortfarande extremt kramig, sover bredvid mig, nästan på kudden, hela natten. Vid 4-5 tiden på morgonen får hon en gos-attack och då vaknar man av att hon står och trampar på en, och stryker sig mot ansiktet. Hur trött man än är så är det trevligt. Vi brukar kramas en stund och sen somnar hon igen. Och det gör jag också :-)