2 veckor gammal

Nu är valparna två veckor och ser alldeles bedårande ut!! Ja, ni ser ju själva:




Ännu fler bilder hittar du på Vallgårdens sida om du klickar på linken som heter Puppies!


Ja...väntans tider....jag har fördrivet lite av tiden genom att uppdatera mitt "bibliotek" av hundböcker, jag har beställt "Från uppmärksam valp till tjänstvillig hund" och "Lyckas med din hund i brukslydnad: Lägre, Högre och Elitklass".

När jag ändå var igång så beställde jag två DVD filmer -
"Mentaltest hund 2007:presentation av alla moment i MT 2007"
och boken "Brukslydnad: appell, lägre, högre och elitklass"
med en DVD på köpet "Appellklass". Allt från Capris.no, där jag allt som oftast handlar mina böcker.

Om vi har höga ambitioner? Kanske. Vi vill iallafall göra vårat bästa och den lilla valpen ska få bli duktig på det han tycker är roligast. Om det blir spår, sök, agility eller freestyle, det återstår att se! Kul ska vi iallafall ha! (fast jag hoppas han tycker mest om spår och sök... :-D)

Nåja...vänta vänta....jo förresten, vi håller schemat, jag och Bosse. Nu är vi inne på vecka 2 av vårat 4 veckors program. Idag har det varit ganska svalt, och jag har nog underskattat Bosse lite. Han är inte alls otränad, det har bara varit lite för varmt. Han blir väldigt slö när det är soligt ute, idag travade han på under hela promenaden som tog ca. 50 minuter i kuperad terräng - rask takt hela vägen. Inte illa Lilleman!!

Morgonstund har faktiskt guld i mun

Idag, tidigt tidigt på morgonen så såg jag ut genom fönstret och insåg att det här skulle bli en alldeles fantastiskt fin dag. Jag väckte min sleeping beauty Bosseman och med kameran på axeln gav vi oss ut på morgonpromis.

Utsikt över Oslofjorden i morgonsol

Territoriet granskas millimetervis och Bosse får pinka in reviret först av alla - vad mer kan man begära?!

Dag 5 av träningen - jo, jag håller faktiskt schemat ännu! 50 minuters rask promenad är avverkad med Bosse ömsom före ömsom på släp. Mest släp på slutet, men han är en tapper liten man som kämpar på.

P.S Om ni klickar på bilderna så får ni se dom i större format.

Låt mig presentera Sveriges snyggaste familj :-)

Pappa Blaze
Bright Blaze of Trebons Berger Blanc

Mamma Lighty
Barvestad's Delight for me

Och alla barnen!!!
Nu en vecka och en dag gamla....

Inte så konstigt att dom är världens finaste hundar med tanke på att mamma och pappa är supersnygga!! Och en av dessa mirakel är min!

Blaze och Lighty är alltså från Vallgården, och bilderna har jag fått låna av ägaren Eva Liz.

Idag är det dag 3 av vårat träningsprogram, men det är faktiskt en vilodag! Vi har bara varit på en helt vanlig promenad, men ändå fått lite motion eftersom vi har jobbat i trädgården.

Jag har rensat ogräs och sånt, medans Bosse har vaktat, letat godis (som jag kastade ut i gräset) och så har han ju "snackat" med grannarna så klart. Han är som en liten trädgårdstomte :-)

Dag 2 av träningen

Idag stod 30 minuters promenad på menyn. Kanske inte låter så som så mycket, men det skulle avverkas i intervaller, 4 snabba minuter, 2 i vanligt promenadtempo och så vidare. Eftersom Bosse fick gå lös nästan hela vägen idag så blev det "naturligt" med intervaller - gå, vänta på Bosse, gå, vänta på Bosse...ja ni fattar. Vi var nog ute nästan en timme men vi gick bara effektivt i 30 minuter.
Efter en timma med trädgårdsarbete så blev det middag, och nu sover Bosse på sin älskade fårskinnsfäll.
Dagens träningspass blev dokumenterat med bilder:

Min vapendragare helt i början av promenaden - full fart framåt!

Bra utsikt över territoriet - all I see belongs to me, tänker Bosseman

Ja, och så måste man ju passa på att sola sig lite....

Närmar oss slutet av promenaden...Bosse har slagit av på tempot och tungan hänger ut...jobbigt det här! :-)

Jag vill som sagt komma i form, och vi har en väldigt god anledning - den nya valpen ska inte behöva dra runt på några dönickar!! Nej, vi vill vara i toppform och vi har ca. 2 månader på oss!! Jag har tänkt följa ett fyra veckors program som jag hittade på Aftonbladet Plus, och när fyra veckor har gått så ska vi börja jogga lite lätt. Då är både Bosse och jag i lite bättre kondition, mina usla benhinnor har fått vänja sig gradvis och Bosse har säkert fattat galoppen!

Nu börjar vi träna!

Jag bestämde mig för att det var på tiden att komma igång med lite fysisk aktivitet. Vi varvade liksom ned när Skrynklan blev gammal och sen bara blev vi där...Bosse är nöjd bara han får gå runt och lukta på saker, men det blir det ju knappast någon bra motion av.

Sagt och gjort. Ut i skogen bar det och Bosse fick bara gå lös en liten stund. För att få upp tempot måste Bosse gå i koppel, men när han väl har kommit igång så tuffar han på som ett litet ånglok.
Efter ca. 10 minuter stötte vi på husse som tagit vårens första joggingtur, och vi körde några inkallningar mellan oss. Bosse gav järnet och verkade lycklig!

En gammal kram-bild på oss

När vi så kom hem efter 50 minuters rask promenad så gick Bosse runt och suckade. Det kurrade nog i magen på han och efter en stunds vila blev det kvällsmat. Sedan "försvann" Bosse. Han gjorde kväll helt enkelt. Gick upp och la sig i sin säng och blev där ända tills vi lockade ner han så att han fick gå ut på kvällspinken.

Han är en mystisk liten man. Så självständig men samtidigt så otroligt hjälplös ibland. Han är bara helt fantastiskt härlig! :-)

En ny flockmedlem är född!!

En av dessa underbara smågrisar är min!! Bilden har jag lånat av uppfödaren EvaLiz på Vallgården. Dom föddes i natt, och det är fyra hanar och två tikar. En hanne ska få flytta till oss om ca. 8 veckor!!

Jag vet inte hur jag ska kunna vänta, men jag får fördriva tiden så gott det går....jag har bland annat redan anmält oss till en valpkurs i augusti! Och nu sitter jag och funderar på namn...hmm....Texas, Bambus, Bror eller Albin...eller Linus....hmm...detta blir svårt men det klarnar säkert när vi ser han.

Bosse skulle egentligen heta Sven, men när vi såg han var det inget tvivel om att han var en Bosse och absolut ingen Sven.

Hur som helst, valpkurs i augusti på Stovner Hundeklubb - jag längtas redan!! Finns inget som är kulare än valpkurs!

Jag är så himla glad för den här valpen, men saknaden av Skrynklan vill inte ge sig för det. Jag tycker jag ser henne ibland, det är som om att hon är här på nått vis. Igår var jag helt säker att jag såg hon ligga i sin korg...kanske hon är med oss fortfarande.

Vad gör man inte för sin husse....

Ikväll spelar tydligen Arsenal, och killarna har radat upp sig i soffan. Jag skulle ge en miljon för Bosses tankar i just detta ögonblicket....

Kramstund

Att kramas är Bosses absoluta favoritsyssla. Därför gör vi det ofta och gärna.

Kärlek, helt enkelt

Nu har vi varit i Värmland och hälsat på dom vita herdehundarna (herdarna). Och ja, vad ska man säga....dom var helt fantastiskt trevliga!!! Lugna, snälla, försiktiga, mjuka, vackra, fluffiga, smarta....och alldeles alldeles underbara!
Jag tror aldrig jag funderat så mycket innan jag bestämt mig för en hund, men det har jag alltså gjort - det blir en herde för mig!!!

Så fina är dom alltså!! En vuxen tik och en 6 månaders.

Helt plötsligt blev Bosse sååå liten....Men han var inte så väldigt imponerad av brudarna.


Den unga tiken tyckte att Bosse var väldigt spännande, men som sagt, Bosse tyckte gruset var mer intressant.

Nu är det bara att vänta och se, tiken som är dräktig får valparna nästa vecka, kanske på tisdag. Jag står inte först på listan av intresserade valpköpare, men jag hoppas det blir många valpar sån att jag också kan få en!! Åhhhh vad jobbigt det är att vänta på sånt....Om det inte blir en valp från där här kullen eller uppfödaren så blir det en annan herde, för det är en herde jag ska ha!!

Vi håller tummar och tassar. Nu blir det kvällspromenad för lilleBo.

Vilken hund passar mig?

Jag funderar på att skaffa en till hund. Skrynklan är borta och Bosse är ensam. Jag vill så gärna ha en hund som man kan träna bruks med (förlåt Bosse men du vill ju inte) och som är lite lättlärd (förlåt Bosse men det är inte du :-).

Av en ren tillfällighet ramlade jag över rasen Vit Herdehund och förälskelsen var ett faktum. Jag har nog aldrig sett en ståtligare och vackrare hund! Men utseendet är ju inte allt så jag började läsa om rasen på alla språk jag kan, allt som finns skrivet om herdehund har jag läst...nästan iallafall. Det jag har kommit fram till är att den verkar vara en alldeles utomordentlig hund, och en hund som med sitt temprament och attityd skulle passa mig.

Därför ska vi åka till Värmland imorgon och hälsa på en uppfödare som har många hundar i lite olika åldrar hemma hos sig. Det blir jättespännande!! Vi ska till Vallgården.

Herdehunden kan både ha lång och kort päls, och jag tror av praktiska skäl att jag nog skulle vilja ha en korthårig, om jag bestämmer mig för rasen.

Den här bilden fick jag från en uppfödare i Danmark, Ny Hvid Dueholm, men alla urfina valpar som ligger och solar sig har redan ägare som väntar på att hämta hem dom :-( Hundarna på bilden är den korthåriga varianten.

Jag har pratat med flera uppfödare, bland annat Tågabo i Sundsvall, och Strandkungen på Öland. Alla har varit trevliga och hjälpsamma, kommit med massa information och bra råd. Nu återstår det att se om det blir en vit herdehund för mig, eller hvit gjeterhund som det heter på norska.

Andra raser som jag har funderat på är Nova Scotia Duck Tolling Retriver (tollare) och Doberman. Det som tollaren saknar är väl kanske vaktinstinkt. Jag vill gärna ha en bra vakthund. Det som dobermannen saknar är väl kanske ro i själen. Den har så mycket energi att man blir alldeles matt bara man tänker på det. En doberman är en atlet som vill trava många mil per dag, jobba med huvudet och alltid ha något att göra. Det är iallafall min erfarenhet från den rasen. Därför blir en doberman FÖR mycket hund.

Någon som har ett tips på en fantastiskt bra hundras?? Någon som är lättlärd och träningsglad, men samtidigt lugn och harmonisk, bra vakthund och snäll mot andra djur och människor?

Nu tänker kanske någon att en rottweiler skulle passa bra, men rottweiler och jag är inget vinnande team. Jag tycker dom är fina och trevliga, men vi passar liksom inte ihop. Jag vill ha en mer smidig hund. Om jag har analyserat mig själv riktigt så är jag en mjuk, snäll och konsekvent ledare och därmed kanske inte den bästa rottweiler-ägaren.

Nä...jag får fundera lite mer. Just nu lutar det åt en vit herdehund, Berger Blanc Suisse, White Swiss Sherpard, eller vad man nu vill kalla dom :-)

Bosse i stan

Idag bestämde vi oss för att åka ner till stan, Bosse tycker det är väldigt kul att vara i stan - det är ju där alla människor är!
Jag har nog aldrig haft eller träffat en hund som har ett psyke som Bosse, om han är orädd eller rätt och slätt inte förstår att saker kan vara farliga - ja därom tvista de lärde. Hur som helst så finns det ingen situation, ljud eller annan yttre påverkan som rubbar Bosse.

När spårvagnen dundrar förbi rätt framför nosen sitter han helt oberörd. När narkomaner kastar sig om halsen på han för att kramas står han lugnt och fint, viftar på svansen och hälsar vänligt. När ett litet barn kommer farande mot han, stannar han och står helt stilla tills barnet lessnar och går vidare. Hela tiden lugn och harmonisk, han är en fantastisk hund!

Förväntansfull väntan på spårvagnen.

Ensam i stan???

Karamell-dax på Operan

Bosse är så liten och Operan är så stor.

Ett konstverk bland konstverken.

Efter en lång dag i stan, med bland annat Opera-besök och en promenad längs Karl Johan, ett resturangbesök och diverse hälsningar så bar det av hemåt. Nu sover han som en sten på sitt fårskinn och lär inte vakna förrän det är dax för kvällsmat. En lördag på stan är helt klart kul, och väldigt energikrävande! :-)

Till minne av Skrynklan

Efter en lång och fantastisk vänskap fick Skrynklan somna in. Alla som någon gång har haft lyckan att ha en bästa vän vet hur oändligt tungt det är att förlora den. Men sånt är livet, och döden. Våran flock är nu reduserad till mig, min sambo och Bosse.

Du lämnade ett enormt tomrum efter dig Skrynklan, och vi saknar dig varje dag. Små tassar, stora avtryck.

Vi kan aldrig ersätta Skrynklan, men vi kan lära känna en ny liten individ som säkert kommer att vara alldeles unik, så som alla hundar är.

Den här sidan kommer att handla om att mellan hundhimmlen och hundjorden, bokstavligt talat. Sorgen efter Skrynklan, återuppbyggnad av flocken, förhoppningsvis en glad liten valp, Bosses strapatser, kurser, och små anekdoter från en hundmänniskas och hundars liv.

Alla hund och djurvänner är välkomna här.