Världens bästa hundar är mina :-D

Det finns en sak här i världen som man kan skryta obegränsat med, och det är om sina hundar!! Visst har jag rätt? Om inte, så säger jag bara what ever - jag skryter så mycket jag vill om mina hundar!! Iallafall här, på min alldeles egna blogg :-D

Och här kommer alltså skrytet då:

I söndags så var vi ute och tränade spår. Jag la två spår för en som heter Åse och hennes hund Jazz, och hon la två spår till mig och Strax.
Strax gick jättefint, trots att det var ganska besvärligt område - massa stigar, folk som plockade svamp, och i Maridalen där vi höll till är också alla andra brukshundar en solig söndag...så det fanns nog mer än ett spår där vi gick.

Jazz hade inte sin bästa spår-dag, och missade ett föremål som jag hade lagt ut (en gammal strumpa med lite godis i). Vi packade ihop våra grejer och Strax och Jazz fick leka, dom leker väldigt fint med varandra.

Efter träningen var det Bosses tur att gå på skogspromenad och jag tog med mig båda hundarna och gick in en på en stig. Efter att vi hade gått ca. 30 minuter närmade vi oss området där vi hade lagt spår flera timmar tidigare. Strax försvann och var borta länge. Jag trodde han hade hittat en kompis eller nått, och gick vidare.
Efter en stund blev jag lite orolig, och ropade. Väntade lite och ropade igen. Då kommer Strax, i full galopp genom skogen, med min gamla strumpa i munnen!!!

Han hade hittat mitt spår, tagit med sig strumpan och kom apporterande med den tillbaka!!! Vi har ju precis börjat träna på att han ska ta med sig saker han hittar i spåret och ge dem till mig. Nu hade han alltså inte bara hittat mitt spår, men sprungit minst 3-400 meter med "apporten"!

Hur stolt tror ni att jag blev på en skala från 1 till 100000?! Jo typ 200000!! Vi öppnade strumpan tillsammans och Strax fick äta upp godiset, sen log jag hela vägen tillbaka till bilen.

Nedanför ser ni bilder av Strax och Jazz vilda lek!!

Tillbaka på gamla jaktmarker

I dag skulle jag köra P till flygtåget på morgonen, och passade på att åka vidare till andra sidan stan där vackra Bygdöy ligger. När vi bodde nere i stan brukade jag åka dit och jag har många fina minnen från tiden med Skrynklan därifrån. Hon tyckte väldigt mycket om att gå där. Jag saknar henne varje dag och varje promenad.

Här kommer några bilder från morgonens promenad.

Bosse klättrar lite

Vadå, är badsäsongen slut?

Det är sååå kul att springa i vattnet, tycker Strax. Bosse tycker det är bäst att försiktigt svalka tassarna, annars kan det ju skvätta vatten på kroppen.

Det blev mycket spring, och en lång skön vila efteråt.

Med utsikt till Hovedöya.

Strax jagar en kråka.

Ha en finfin helg allihopa.

Vad gör man när man är fredagstrött? Obs - filmklipp!

Jo, man tränar från soffan! :-D

Bara för att jag är trött efter en hel vecka med sena kvällar (ja, jag kommer aldrig i säng av någon outgrundlig anledning) och tidiga mornar (måste upp mellan 05 och 06 för att hinna med morgonpromis och allt) så betyder ju inte det att mina hundar är trött.
Så då får det bli soffaträning helt enkelt.

Strax ska lära sig att apportera. Det är viktigt om han ska bli en godkänd och duktig räddningshund. När han blir godkänd, och vi ska ut och leta folk så ska han ha ett speciellt halsband på sig. Det är ett vanligt halsband, plus ett lite längre tjockare halsband som hänger längre ner än det vanliga. På norska kallas det bringkoppel.

Poängen är att Strax ska apportera när han hittar något eller någon. Om han hittar en människa, så ska han plocka upp den längre delen av halsbandet och springa tillbaka till mig. Då ska jag vara så gott som 100% säker på att han hittat något, koppla han och be han visa mig tillbaka till "hittegodset".

Det är många timmars träning som ska till innan vi har kommit så långt, men man får ta ett litet steg i taget. Här kan ni se ett filmklipp när Strax tar "a small step for him, but a hugh leap for his mankind" så att säga. Jag är jättenöjd!

Min hjälte

Då var träningshelgen över, och jag är nöjdare (kan man säga så?) än någonsin!! På söndag höll jag nästan på att spricka av stolthet när Strax klarade en 17 timmar gammalt spår!! Det var många gamla spår runt omkring vårat, hundar som skällde i närheten, och 10-15 meter ut i spåret så flög det upp en stor fågel, en orre eller tjäder eller nått sånt. Både jag och Strax ryckte till, Strax tittade en stund, sen så fortsatt han att spåra!! Helt ultimat hund!!! Och han är bara 5 månader!! Här kan ni se ett litet filmklipp från det gamla spåret!

Vi var en väldigt bra liten grupp med bara 4 + 1 hundar. Choco 5,5 år, Baboo 2 år, Luna 2 år, Strax 5 månader som sagt, och instruktörens hund Trulte som bara var 3 månader. Trulte var mest med för den sociala delen, och hon tog nog största charmpriset ever! Se bild på Trulte nedanför.

Samlingsplatsen. Här funderas det och diskuteras allt möjligt som har med hund att göra....vad man gör om hunden går för fort i spåret, hur man får en hund att apportera, hur man får en hund att sluta med att släppa apporten i tid och otid....ja sånna saker, plus alla härliga historier om spännande sök-aktioner, heroiska hundar och kluriga hundförare förstås!

Vi mötte en til herde på träningen, hon hette Chili och var jättefin, 2 år gammal.

Kan man börja skriva julklappslistor redan? Då skriver jag Pajero först!!

Här är lilla Trulte, en blandning mellan kungspudel och berner sennen. Hur mysig som helst!! Det såg så roligt ut när instruktören kom med sin stora coola Pajero, med räddningshunds-dekaler på sidan...och så tittade lilltrollet ut! Man kunde ju ha förväntat en 50 kilos rottweiler, men icke :-)

Så här gott kan man sova efter en hel helg med träning!

Hej hopp!

Vi ses kanske på måndag!

Nu blir det räddningsträning för hela slanten! Idag tränar vi med nybörjarlaget, och imorgon åker vi till träningssamling som varar hela helgen! Jag har varit lite sjuk, så vi får se hur länge jag orkar. Jag ska försöka ta lite bilder, eller kanske filma, så att jag har något att bjuda på nästa gång jag uppdaterar.
Hej hopp

Det går så fort och lätt!

Här kommer den spännande följetongen!!!



Dag två! Har tränat sammanlagt ca. 10-15 minuter, och han har verkligen förstått vad det går ut på! Nu måste jag träna, jag klickar lite för sent, och har hjälpt han för mycket i och med att jag rör på mig...Grejen är ju den att han ska stå med framtassarna på lådan, och trampa runt med bakbenen. Snart är vi där!

Han lär sig fort, min lilla valp som blev hela 5 månader i går. Vi ska försöka få in ett perfekt utgångsläge, det vill säga, Strax ska sitta vid min sida när jag säger "på plats". Som det är nu så sätter han sig lite si så där, gärna en meter ut, och helt snett.

Vi försöker med lådtricket, eller kassemetoden som det heter på norska. Det innebär att han ska lära sig att snurra runt, så att bakdelen hans hamnar vid mina ben.

Jag började med att lära Strax att sätta tassen på en tejp-bit. Sen flyttade jag tejp-biten till en låda. Det tog ca. 2 minuter för han att förstå att tassen skulle på tejpen, för då får han korv! Sedan så gick det så här - när tejpen satt på lådan:



Det är jättekul att träna med klicker, han får ju lära sig "helt själv" eftersom han måste tänka ut vad som är rätt. När han gör fel händer ingenting, men när han gör rätt så serveras det utsökt korv. Tro mig, det är inget fel på motivationen iallafall!!