10 sekunder!!!!

Idag har vi "kökstränat" igen. Tänkte klicka-in Aslak, och han är bara helt underbar. Först ca. 100 klick och godis, sen väntade jag lite......Han har en speciel blick, och stirrar stint på godiset...tittar upp en bråkdel av en sekund och får en klick och en godis. Det förstod han ganska fort, och sen for blicken som en virvelvind :-) Godis, handen, mina ögon - klick! Handen, godis, handen, mina ögon - klick!
Han är hur mysig som helst, men inte direkt den största problemlösaren :-) Men bara han får tid på sig så löser han små uppgifter.

Strax är in-klickad, och jag tänkte lära han att vinka. Efter lite funderande och skällande råkade han lyfta framtassen och fick direkt ett klick. Efter ca. 10 gånger så vinkade han värre än kungen :-) Han är helt underbart söt och man kan verkligen se hur han tänker, tänker och tänker...vad är det tanten vill egentligen?!

Bonni har landat. Jag fick ta bort klickern ett tag på henne eftersom hon blev så oerhört upp i varv av klickljuden. Nu är hon en lugnare hund, dock lika ivrig så jag får vara väldigt försiktig med berömmet. Inte att hon inte får beröm, men bara ett lågt "braaa" räcker. Och vad tränade vi på då?! Jo, apporten så klart. Både på kökstolen, och stående och sittande på golvet. Hon vill helst stå med apporten i munnen, det verkar bli för mycket att sitta också. Men jag hade tillräckligt med is i magen idag - jag väntade först typ 3 sek innan klick, sen 6, sen 4, sen 10!!!!!!!!!!!!! Och hon tuggar minimalt!!! Kanske ett-två tugg, sen helt stilla! Ohh...jag är så glad!!

Sen blev det lite snurra runt, hon far som en virvelvind på golvet :-) Och så upp på stolen, verkar vara hennes favoritgren eftersom hon älskar att klättra upp på saker, lilla apan min.

Sen alla 3 hundar samtidigt. Det är en utmaning eftersom de blir så ivriga, och Aslak är fullkomligt livrädd att han ska bli utan godis. Jag tränade på "ligg" och "nej", vilket innebar att alla 3 fick ligga bredvid varandra och vänta på ett varsågod innan de fick ta Frolicen som jag lagt mellan deras framben. Aslak tyckte det var svårast, han vill ju så gärna äta upp sin och sedan hinna ta av de andra :-) Men han var jätteduktig, efter ett lugnt bestämt "nej" så låg han och stirrade stint på mig istället.
Bonni är en tjuv av mästerklass...trots att hon VET vad nej betyder så passar hon på om jag blir för upptagen med Aslak. Vad är det man säger? Tillfället gör tjuven :-)